Nazdarovje

Jag är så trött på mig.
På vardagen.
På att jag sugs in i nåt jävla äckelfanvakuumingentinghelatidenochdetblirförmycketfuckingjämt.
Kan inte solen bara börja skina, kan inte alla bara må så jävla bra och kan inte allt vara så
sjukt fucking underbart. Pussas och kramas, sexas, mysas, skrattas och älskas.
Jag orkar inte vandra i nån jävla begränsing, i nån oändlig jävla cirkel av oro.

GLADGLADGLAD.

Kom, ta min hand, och låt oss smälta samman.
Kom, ta min hand, och låt oss bli ett.
Kom, ta min hand, så går vi och är glada!